Det är ta mig tusan inte en lugn stund här hemma, världens gulligaste små ligister håller en sysselsatt. Jag har dock hunnit med promenad, plocka kantareller, städat våra två bilar, rengjort en diskmaskin, lagat mat och lite annat.
Idlan insåg att hon kunde traska runt med gåvagnen idag. Hon har kunnat gå själv sedan flera månader tillbaks, men fegheten slår in och hennes ben vill inte riktigt bära henne längre. Men, med gåvagnen nästan springer hon fram...tills det tar stopp och då skriker hon. Skriker högt och länge!
Emmis verkar ha en lite jobbig period. Hon vänjer sig av vid middagssovandet, har en lillasyster som tar alla saker hon själv leker med och en massa energi som är svår att riktigt få utlopp för. Det är tyvärr inte lätt att hitta på en massa roligt med henne heller eftersom Idlan hänger på och saktar ner tempot.
Klockan blir skrämmande fort natt, allt jag funderade på att skriva här är på något sätt bortsuddat i tröttheten som lagt sig som en dimma över min hjärna. Så, gonatt gott folk!
söndag 2 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar