Idlan (Idas smeknamn) har racerbajsat halva morgonen så hoppet om att Per bara hade ätit något olämpligt är rätt så grusat. Själv har jag ätit vitpeppar och använder handsprit i hopp om att jag ska, om än inte klara mig helt, stå ut tills Per är frisk nog att ta hand om tjejerna.
Morgonen bjöd på äggröra, namnam! Det var riktigt idyll där jag som husfru stod och gjorde smörgåsar åt Per och Emmis, äggröra åt mig och gröt till Idlan. Kaffet stod på bryggning och ostskivorna yrde i köket! (lite estetiskt försköning har väl inte skadat någon!? hehe). Det är sann lycka. Emmis åt till och med två ostsmörgåsar vilket är bra mycket mer än den lite drygt halva hon tidigare fått i sig om morgonarna. "Osse mussa" är för övrigt ostsmörgås, det tog ett tag innan jag kunde klura ut den biten.
Igår tvekade jag stort om jag skulle fortsätta med LCHF-dieten. Tvivlet var ärligt talat väldigt stort tack vare seg viktnedgång och den jobbiga psykiska delen med att äta en massa fett! Men, imorse visade vågen på rätt så positiva siffror så jag kör ett tag till. Mitt humör är som sagt 10 ggr bättre än för endast ett par veckor sedan, det känns som jag fått stora delar av mitt liv tillbaks!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Gott. Skönt bara att höra at du mår bättre. Då är bara det faktum att du trots mättnad och njutning i alla fall inte gått upp utan utan dåligt samvete kunnat hämta krafter en gudagåva väl?
Kram min "Älsklingsitis"
(Tycker ju åxå det är så givande att kunna bolla ideer och recept med dej)
Skicka en kommentar